mums

regn, skavsår men glad ändå

Måndag.
06:03 satte alarmet igång. Fy fan vilken ångest jag haft hela natten. Vaknat ständigt och tittat på klockan. 04:15, urk, snart måste jag stiga upp. Rent omöjligt var det att somna. Vilket kanske ifs var tur, för när väl klockan ringde var jag inte sådär äckligt sömnig som man blir av att sova alldeles för länge utan rätt pigg.
Klev upp, borstade tänderna, tvättade ansiktet och försökte gräva fram lite matchande kläder ur väskorna. Sen blev det lite sminkning och hårfixning innan jag gav mej av mot spårvagnen.
Såg lite halvoroande ut på himlen så jag packade med mej ett paraply, utifall att.
50 meter från hållplatsen öppnar sej himlen i världens skyfall. Samtidigt som jag ser spårvagnen köra in... ingen tid till att trixa med paraplyt, bara att rusa. Dyngsur. Tack, bra start på dagen.
Träffade upp Anna på sprängkullsgatan och gjorde sällskap med henne till Linné och mediehuset där vi kommer ha en hel del föreläsningar i höst.
Introduktion och indelning i klasser löpte av under 2 timmar sen var det tack för idag, vi ses imorgon då det drar igång på riktigt.
Tog sällskap med Anna och Sofia tillbaka till sprängkullsgatan och campus Haga. Gick till kåren för att köpa välkomstpaketet och lite studielitteratur. Jisses vad ambitiös jag känner mej.
Aldrig tidigare har jag varesej gått med i kår eller skaffat böcker ens innan kurser börjat.
Bra Diana, bra.
Sen gick jag och anna ner mot stan. Solen tittade fram och livet kändes förjävla gött. :)
Vid Brunnsparken skiljdes vi åt. Rackarns synd att vi inte hamnade i samma klass. Hade varit sjukt roligt. Men men... hon övervägde att höra om det skulle kunna gå att byta. Får se vad som händer.
Sen, för att spara pengar(21 kronor, sjukt värt), tog jag mej en promenad hem från stan. I en anings för små skor så nu har jag skavsår. Talanglöst. Och självklart, 100 meter från porten öppnar sej himlen igen. Svär och springer sista biten. Paraplyet ligger orört i väskan.
Hädanefter ska jag alltid gå med det i handen så att det bara är att flaxa upp det när det, helt oväntat, börjar ösregna.

Åh vad jag gillar Göteborg. Åh vad glad jag är för att jag är här.
Ännu gladare kommer jag bli när jag hittar en lägenhet. :D

Ja, näe, det var min dag så långt det. Intressant va? ;)
Nu ska jag sätta mej och planera lite skola och ev börja läsa lite... om jag orkar.
Första kaffe.

So long

lite stressad

Fick inte lägenheten, förbannelse också.
Så nu är det ju bara att söka på som f-n. Börjar känna mej lite stressad nu ja. Inte så lite heller för den delen.
Sover som en kratta och har typ tappat allt vad aptit heter. Igår åt jag två äpplen och två riskakor.. och det var knappt att jag fick i mej det ens en gång. Helt fucked up. Kan det inte bara ordna upp sej nu så jag kan börja njuta av att vara här.
Missta mej inte, det är gött att vara här, men det är stressande att inte ha något riktigt klart.

Sjukt varmt är det också, även fast det ser kallt ut. Tog mej en promenad ner till Centralstationen igår, för att reka vars bussarna går ifrån. Klädde på mej något galet mycket eftersom det såg ut att vara lite smårått ute. Men icket. Höll på att svettas ihjäl. När jag kom hem rann det svett om mej. Bra att man får någon träning i alla fall. :P

Ikväll ska jag äta gemensam middag med Alex och Markus. Det blir nog trevligt. Har ju inte så mycket att erbjuda i förslag till vad vi ska laga så för att kompensera det tänkte jag ställa mej och diska lite snart. Något litet måste man ju göra för att visa uppskattning över att de låter mej bo här. Räddarna i nöden. :)

Imorgon bär det av till sthlm, om jag hittar bussen. Inte helt säker på vars ifrån den går, men det löser sej. Hoppas jag. Ska bli mysigt att hänga med thom och anna en kväll. Sen tillbaka hit på söndag och på måndag drar skolan igång med en introduktionsdag som ska avslutas med barhäng. Blir nog trevligt.

Hitta lägenhet.. måste. Hugga.

alla heter glenn i göteborg

Såg just Glenn Hysén på Ica, woopwoop.
Första "kändisen" i göteborg, klart att det ska vara en Glenn.
Mmm, tobias hysén och hans härliga fotbollslår. Ja tack.

Så, första dagen avklarad.
Kändes mej som en söndertrampad banan imorse, fy fan vad det tog emot när klockan ringde 08.30. Började med ens försöka få mej själv att strunta i allt och bara ligga kvar. Ibland vill inte en del av mej samma sak som en annan, med risk för vissa konflikter.
Men, jag tog mej upp, tog en dusch och valde omsorgsfullt ut min outfit för första dagen i skolan.
Svarta tighta jeans, min supersnygga slimfit skjorta och min älskade svarta kavaj. Awesome.
Sminkade mej, gick över allt i huvudet igen. Hur jag skulle ta mej till lägenheten och sen skolan. Sen vandrade jag ner mot Redbergsplatsen och satt mej på spårvagnen och åkte in mot stan för min inbokade lägenhetsvisning.
Mycket tjusig lägenhet, sjukt centalt och helt ok hyra. Tänk om vi skulle få den.. jisses. Näe, det skulle ju typ vara för bra för att vara sant... och sådant tror jag ju inte på längre.

Sen vidare till skolan och inskrivningen som följdes av en guidad tur av lokalerna och avslutades med gofika i kafé haga. Jäkla mysigt. Satt och snackade med två av tjejerna från klassen och med några faddrar(som bar mycket lustiga t-shirts med trycket "luke, i am your fadder). Helt plötsligt hade klockan sprungit iväg 2 timmar och vi enades som att det nog var dags att bryta upp.. det finns ju trots allt en gräns för hur mycket kaffe man kan dricka och hur många kanelbullar man kan trycka i sej. Gött var det i alla fall. ;)

Så, första dagen, och jag känner mej så glad.
Som att ja, det här är jag villig att lägga ner 3,5 år av mitt liv på.
Jag vill, jag kan, jag ska!

Glad, glad, glad!

i götet

Framme.
Efter en restid på totalt 11 timmar(8h buss, 3 timmar tåg).
Helt slut i både kropp och knopp.
Men sova får jag inte göra riktigt än. Måste kolla upp lite grejor inför morgondagens äventyr då jag först ska kolla på en lägenhet och sen hitta mej till skolan för inskrivningen.
Med andra ord ska jag kolla upp spårvagnslinjer för att se vilken jag ska ta och var jag ska hoppa av.. om jag ska vara ärlig har jag redan kollat det ungefär 17 gånger men jag tänker inte lämna något åt slumpen.
Sen ska jag rita mej en liten karta. Från hållplatsen till lägenheten och sen till skolan. Jag vet, det finns gps i mobilen men ritar jag ner det själv så kommer det naturligt, då vet jag var jag ska.

Jaha. Då var man här då. I Göteborg. Känns helt galet.
En nystart. Kan det här snälla få vara det.
The first day of the rest of the rest of my life.
Ja.

"Två kaffe för dej alltså, vill du ha någon bulle till det?"
"Nej, men jag vill ha snus."
"Okej, och hur gammal är du då?"
"Jag är 26."
"Ska man tro på det?", pressbyrån snubben flinar fånigt åt mej.
Plockar fram körkortet och visar honom.
"Ja fan, se där, hade jag aldrig kunnat tro, du ser inte ut att vara en dag över 20."
Tack...... eller?

Imorgon kommer bli en tuff dag. Måste rensa skallen så jag orkar vara trevlig och charmig så att chanserna till att få den där lägenheten ökar.
Wish me luck.

God natt

Slut på sommarlovet

Första blogginlägget på en halv evighet.
Haft lite sommarlov(mina föräldrars dator verkar ha haft något emot min blogg och min gamla dator har sedan många månader tillbaka gått i pension).

Men nu är jag tillbaka, med ny dator(Ellis gamla) och med en massa järn i elden.
Imorgon lämnar jag Umeå efter ett 3 månader långt depåstopp.
Istället för att återvända till sthlm som jag först tänkt mej, styr jag nu kosan mot västkusten och Göteborg där jag, om allt går rätt, kommer spendera de 3 närmaste åren med att studera till socionom.
JA, jag tog mej in!
Så glad att jag inte riktigt vet hur jag ska känna. Så glad att det känns konstigt. Har jag någonsin blivit så glad? Vet inte... det var nog fasligt länge sedan.

Så imorgon drar jag. Ner till ovissheten. En plats på skolan är vad jag har, men det är också allt.
Boende.. nej. Men det får jag väl lov att lösa på plats.
Ska bo hos kusin alexandra i några dagar. Redan på onsdag, före inskrivningen, ska jag och kolla på en lägenhet. Med lite flyt får jag den och kan då andas ut... åtminstone litegrann.
Sen väntar första terminen och alla dess utmaningar.
Klarar jag bara första biten så går det vägen... so help me god.

Till julen ska jag äntligen få göra en laserbehandling för att få bort mina hemska fläckar.. och efter det kan ju livet bara bli bättre.

Det är nu.... Det är nu det ska börja. På riktigt.
Det här är min andra chans. Min tid är nu.

Jisses...
Det är här nog det mest galna jag gjort i hela mitt liv.
HAHAHA. I love it.