off

Jag har inte sovit på 28h. Jag är trött och jag har träningsvärk i hela kroppen.
Jag ska förtydliga; det är helt ok att tycka synd om mej!

Jag har så många tankar i mitt huvud. Vet inte riktigt var jag ska ta vägen.
GUD jag önskar att jag kunde forma mina tankar i ord men det går inte!
Så många motstridiga tankar och känslor. Känns som att jag är med i något jävla bachelorette-program.
Lars. Jag tycker om honom. Förmodligen mer än vad jag själv inser eftersom att jag inte är, som man i amerika skulle säga, "in touch with my feelings". Han är så snäll, så söt och så rolig att hänga med. GAAAH!, kan någon bara tala om för mej vad det är meningen att jag ska känna och hur jag ska hantera det här. Finns det inga manualer för sådant här?
Sen har vi han... och han kommer ju alltid vara han. Och vi kommer alltid att gå bra ihop. Men är han han som är han för mej?. Näe. Kanske inte. Va fan vet jag.!?
Jag blir helt jävla tokig.

Off