inte riktigt som jag ska

Igår hade vi föreläsning om tvångsneuroser... tvångstankar & tvångshandlingar och sådant spännande. Vi talade även om ångest, fobier och depressioner. Alltid lite svårt att stänga av sej själv vid sådana här föreläsningar.. och inte tänka och jämföra med saker man själv känt. Idag blev det inte mycket muntrare... som Klara så fint sa till sin man i morse;
"Idag har jag självmord på schemat"
"... vad sa du?"
Hahaha. Inget att skratta åt egentligen, men jag kan förstå att han hajade till lite(va fan, mår du inte bra?). Det var en väldigt bra föreläsning. Litegrann om självmordprocessen, riskgrupper, "orsaker" men till mesta dels diskuterade vi om hur man möter personer med självmordstankar. Hur man ska bete sej i samtal med dem. Mycket spännande... hemsk, men spännande.

Imorgon åker jag ner till Växjö för en helg hos Sofia. Erik ska också ner så jag ska få åka med honom, lite halvskönt att slippa åka tåg. På lördagen blir det födelsedagsfest. Över 20 pers i en liten studentlya. Vi lär få sitta på varandra. Är inte så taggad.. är inte så taggad på något just nu. Vet inte riktigt vad det är med mej.. jag är bara trött, liksom bortdomnad. mest hela tiden. Meeen. Väl på plats så kommer det säkerligen bli trevligt. Kanske att lite miljöomväxling gör mej gott.

Jag har inget toalettpapper hemma. Var på affären och köpte mat men glömde toalettpappret. Orkade inte gå tillbaka. Jag hatar affärer just nu. Hatar folk som jag inte känner.. som tittar på mej. Som sagt.. det är nåt fel på mej just nu. På vägen hem från skolan måste jag gå förbi en gymnasieskola. Ofta står det stora killgäng utanför muren och röker. Alltid när jag går förbi känns det som att de stirrar på mej... sådär otrevligt som unga människor gör. Jag hör aldrig vad de säger eftersom jag har musik i öronen... men jag tänker alltid att de säger något elakt om mej. Jag får lite svårt att andas när jag ser dem stå där.
Har fått för mej att jag ser väldigt konstig ur när jag andas med öppen mun.. vilket jag gör ungefär hela tiden eftersom jag får panik när jag ska andas genom näsan. Åtminstone när jag rör på mej, sitter jag bara går det bra. Så när de där killarna står där ute... eller när jag möter folk på gatan som jag tycker tittar konstigt på mej så måste jag stänga munnen och då kan jag nästan inte andas över huvud taget. När folket väl gått förbi öppnar jag munnen och flåsar som en gammal hund... måste se väldigt dumt ut.

För ungefär en vecka sedan fick jag höra att en kille tyckte att jag var väldigt snygg... sen dess har jag nästan gjort allt i min makt för att bevisa för mej själv hur fel han har.

Jag är inte riktigt som jag ska...