Vi pratade om kärlek. Tidigt på söndag morgon.
Visst, jag tror jag insett att jag förmodligen skulle kunna bli kär i honom. Jag vet att jag tycker om honom nog mycket för det.
Men kärlek är ju så mycket mer än så. För att kunna bli kär i någon så finns det så mycket som måste dras till ytan. Jag skulle inte kunna bli kär om jag inte visste att jag berättat allt, visat allt.... För om jag inte gjort det, skulle det inte vara äkta.
Och där ligger problemet. Jag vet inte än om det är värt att riskera för kärlek. För det finns alltid en risk att allt skulle gå åt helvete, och det skulle, i ärlighetens namn, knäcka mej.
Jag har nog mycket smärta i mitt liv. Love is a risky business... ergo, not my kind of business. :P
Men jag gillar kärlek. Det är fint. När jag ser det hos andra blir jag varm i kroppen. När mej på den. Kanske för att jag tänker att jag aldrig kommer få uppleva det. Det gör mej ledsen, men det är vissa människors realitet, så varför skulle det inte kunne vara min också?
Men man behöver ju inte vara ensam bara för att man inte har kärlek.
Vilket är en tröstande tanke. Åtminstone just nu.
04.00
Suck. Talanglös tid att vakna på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar