den är jävla kärleken

God morgon, god morgon, god morgon..

Blev väckt 05 i morse(efter tre timmars sömn) av att telefonen ringde. Kunde för mitt liv inte förstå hur jag skulle bära mej åt för att svara.. Stirrade länge, länge på mobilen..
Det finns ju ingen grön knapp här någonstans...
Sen såg jag att det stod väldigt klart och tydligt, nere på displayen, att man skulle dra neråt för att svara. Nyvaken och helt hjärndöd, tydligen.
Det var Micke. Vi låg och snackade om livet och såna där halvdjupa grejor i ungefär en timme innan vi sa god natt och hej då. Klockan slår precis över till 06 när jag lägger på.
Solen har gått upp och hela rummet badar i ljus. Helt omöjligt att somna om, jag är pigg som aldrig förr. Merde.
Låg och tänkte, en massa. Samtalet väckte en massa känslor till liv. Jag är också rädd för att dö ensam, helt jävla livrädd!(med ensam så menar jag oälskad, utan partner, solo...). Jag vill inte bli den där ensamma, gamla, bittra tanten som tittar tillbaka på sitt liv med ånger. Okej, lite ångest över alla år som gått till spillo kommer jag nog ha, varesej jag vill det eller inte. Men jag vill inte vara ensam.
"Better to have loved and lost than never to have loved at all", sägs det. Jag vet inte. Jag önskar att jag visste. För då skulle inte kärleken kännas lika skrämmande. Såg en intervju med en författare som skrivit en bok om kärlek. Han förklarade det så fint. Hur han blev så förälskad och hur han aldrig varit mer rädd i hela sitt liv, för plötsligt var han mer sårbar än han någonsin tidigare varit.
Att lägga sina känslor, hela sej själv, i någon annans händer och lita på att denna någon inte kommer att släppa taget. Fy fan. Hur gör ni, kära människor, hur i helvete bär ni er åt?

Så. Hmmm. Tre timmars sömn och party ikväll. Hu. Kommer bli sletet.

Sitter och väntar på Viktor som ska komma hit och... ja. Nåt med någon soffa. Thom har typ förklarat det för mej femtielva gånger men jag har nog inte riktigt lyssnat. Ja, ja. Det visar sej väl.
Sa han nåt om att få in soffan i förrådet?. Good luck säger jag. Vi var där uppe och röjde igår. Inte en jävla chans att det går in en soffa där. För det första är det för mycket grejor där och för det andra tror jag inte att man får in en soffa genom den där minimala dörren.

Mer kaffe.. och mer snus.
Och kanske ett besök på skethuset dessförinnan.
Ja, det är nödvändigt...... fattar ni!!(?), NÖDvändigt..
Jag är förjävla kul alltså.