matobehag

Igår var en märkligt glad dag. Okej, jag sov bort det mesta av den.. ifs.. men när jag gick på affären kom jag på mej själv med att gå och flina som en jävla idiot. Gubben som stod och sålde bingolotto lyste upp när han såg mej och hälsade glatt. Jag hälsade tillbaka och studsade vidare med fånflinet klistrat på läpparna. Om jag hade varit någon av dem som mött mej hade jag nog velat ge mej själv en käftsmäll. Vet inte. Ibland är det bara oootroligt provocerande att se fånigt glada människor, speciellt då man är på ett riktigt uruselt humör och känner sej eländig.
Jag är ju, som sagt, singel(och om det inte är sagt så misstänker jag att det ändå märkts) och det finns förmodligen inget mer provocerande än gulliga par som går runt och håller om varandra som om de skulle DÖ om de släppte taget. Sånna som står och gosar i kön på Hemköp och pussas högljutt(vet att jag sagt det förr, men tydligen är det väldigt svårt att pussas tyst). Jag fullkomligen avskyr dem. Inte jämt, dock. Ibland kan jag tycka att par är söta, fast då är det oftast för att jag känner någon av parterna.
En annan sak som provocerar mej är alltför snygga tjejer som beter sej som att de inte fattar något alls när de är tillsammans med killar. Gud så irriterande. Har lust att plocka upp dem och skaka om dem.

Ja, då vet ni det också.

På spårvagnen hem idag slog det mej att jag är väldigt obekväm med folk som äter. Det hela grundar sej väl i att jag själv är väldigt obekväm med att äta tillsammans med folk. Jag vet inte. Det är bara obehagligt. Det värsta jag vet är folk som går omkring och käkar chips eller godis offentligt. Jag blir nästan lite illamående. Inget emot dem som gör det.... det vore ju himla konstigt. Det är ju inte hos dem felet ligger det är ju i mitt huvud det blir fel. Så idag när jag satt på spårvagnen var det en kille snett framför mej som satt och käkade pringles. Det var så obehagligt, jag fick nästan lite svårt att andas. Förra veckan var det en dam som stod bredvid mej och väntade på bussen och hon stod och käkade ur en godispåse... jag blev märkbart illamående.
Vad har jag för fel i skallen egentligen?
Jag tänker hela tiden när jag äter, när jag äter med andra. Antingen slänger jag i mej maten eller så äter jag extra långsamt så att jag inte ska se glupsk ut. Tänker också på hur mycket jag äter... för jag äter ju nästan alltid för mycket.. och så får jag lite ont i magen när jag ser att andra äter mindre. Ibland tvingar jag mej själv att anpassa portionerna efter de jag äter med så att jag inte ska framstå som glupsk... som en tjockis.
Mat.
Mat.
Mat.
Om jag kunde skulle jag bara äta glass(för det är ju så inte onyttigt)... men bara när ingen annan såg det. :P