senaste nytt

Fick just prata av mej lite med min syster.
Nu känns det lite bättre. Herre gud. Humöret går verkligen upp och ner. Börjar fundera på om man är bipolär eller nåt. :P

Har haft 3 dagar med extrem huvudvärk och bara legat i soffan och mått pyton. Nu känns det mycket bättre. Dunkar till lite i tinningen när jag ställer mej upp men i jämförelse med hur det varit är det som en jävla fjärt i rymden.
Imorgon ska jag ta mej till skolan. Föreläsning på förmiddagen sen ska jag sätta mej på KTB och skriva klart den där jävla uppgiften.

Helgen var bra. I fredags hade jag myskväll för mej själv. Sen kom Lars och hälsade på. Lyssnade på musik, såg film och bara myste. Han gör mej glad den där typen. Förvisso gör han mej rätt förvirrad också men.... det är ju mitt eget fel eftersom jag är dum i huvudet.
I lördags träffade jag kusinerna och tog en långfika på le pain francais vid kungsportsplatsen. Satt i tre timmar och tjötade på om allt möjligt.
Sen gick vi en liten shoppingrunda innan vi bröt upp för att bege oss till diverse aktiviteter.
Jag drog till Bergakungen där jag mötte upp Malin och Sebastian. Vi såg "Ted". Äntligen. Bra film. Lite förutsägbar men väldigt rolig. Helt klart sevärd... fast man kan nog vänta till den kommer ut på dvd.
Söndagen började lugnt med lite plugg och sen kom huvudvärken smygande... och sedan dess har det bara varit en massa timmar liggandes på soffan. Knappt tagit mej upp ens en gång.
Igår kväll hade jag varit utan snus i nästan ett helt dygn och höll på att dö av längtan. Trotsade huvudvärken och tog bussen ner till avenyn. Höll nästan på att börja grina när det visade sej att min snus var slut på närmsta seven eleven. Om det inte hade varit för att jag hade Elli på telefonen hade jag förmodligen satt mej ner och börjat grina... så ont gjorde det i huvudet. Till slut så hittade jag dock ett ställe som sålde den. Nästa bakslag var att jag, precis, missade bussen hem igen. Stod och dividerade med mej själv. Vänta i 10 minuter på nästa buss. Eller gå hem, vilket inte tar mej än tio minuter. Huvudet kanske kommer explodera men jag orkar fan inte vänta. Går i sakta mak hemåt medan jag pratar med Elli. Tack gud för att hon var där....
Väl hemma sjunker jag ner i soffan och tänker att det fan var värt våndan... äntligen snus. Något gött ska man väl ändå kunna få i all jävla elände.
Slog mej sen att jag kanske borde köpt treo eller åtminstone alvedon. Näedå.
Embrace the pain.